Ett annorlunda nyårsfirande.

För första gången i hela vårt liv tillsammans jag och mannens, valde vi att tillbringa vår nyår för oss själva i Stockholm. Vi var bjudna till två av våra vänner men av olika skäl som är privata så valde vi att fira själva. Jag tänkte att det ju kan vara bra att se hur det känns och om vi har trevligt tillsammans bara vi två. Lite ångestfyllt var det från min sida, för på nyår skall ju allt vara så perfekt och man skall umgås med alla sina vänner, dricka sprit och ha det så trevligt. Ibland kan jag bli lite trött på att saker måste vara på ett visst sätt och på allt som förväntas så det var lite därför vi gjorde som vi gjorde också även om det fanns större skäl till det hela. Hur som helst så blev det en nyårsafton som var mer än ok. Maten var supergod och vi hade väldigt trevligt, mysigt tillsammans så nu behöver jag inte fundera på det i framtiden om vi skulle råka bli själva någon mer gång.

Hotellrummet var helt ok.

Köpte strumpbyxor på vägen till Stockholm. Massor av människor som sprang runt och drog i rea klänningarna, topparna med glitter på, smart av dem. Jag har aldrig förut tänkt tanken ens, nyårsaftonen brukar vara full av fix inför antingen att ha gäster eller av att göra någon del i middagen och ta med sig.  

Mina strumpbyxor var det ingen rea på men jag blev väldigt nöjd med dem.

Klänning köpt flera veckor innan från Religion, en lite klassisk sak som säkert kommer till användning igen.

Vi hade bokat bord på en restaurang på Grev Turegatan Grodan heter den. Vi åt fiskgryta som var helt superb. Vi kommer att komma tillbaka till denna restaurang som också hade supertrevlig personal.

Utsikten från vårt hotellrum.

Underbart att vakna av att solen lyser rakt in i sovrummet.

Den andre kom tjejerna med tåg till Stockholm. Vi gick ut och åt och åkte sedan till Göta Lejon för att gå på Evita som vi länge velat göra.

På hemvägen stannade vi i Jönköping och åt mitt i natten. Yngsta pärlan funderar på att gå på högskola i den staden så vem vet kanske blir fler besök i framtiden.

Tänk att man kan älska människor så mycket som man älskar sina barn. Synd att de inte vet hur mycket, det tror jag inte riktigt man förstår förrän man får egna barn. Jag visste det inte innan iallafall, fast alla är ju inte som jag är :) som tur är. Äldsta dottern var hemma en hel månad, innan det var dags att åka ner med henne och hennes två katter igen.

Nu rullar livet på med jobb och vardagliga ting igen. På onsdag har jag kvällsmöte, lite trist att ha det på min lediga dag men men.

Hoppas ni haft en fin helg.

KRAM 

Trapprenovering här hemma

Oj, vad vi funderat på om vi skulle våga oss på att renovera trappan själva eller låta en firma fixa allt. Tror vi funderat i minst fyra år och så här i efterhand kan man undra varför vi väntade så länge. Mycket beror naturligtvis på att jag funderade på hur det skulle gå med alla katterna våra som springer upp och ned man vill ju helst inte ha färg i hela huset. Jag började redan i juni att skruva ner ribborna som sitter ovanför trappan mot vardagsrummet.  

Halva köket var en målarhörna, stod ute när det var fint väder men mestadels inne. 

Jag avskyr verkligen sådana här nålfiltsmattor, trappans var dessutom hål i lite här och var efter katternas framfart. Att ta bort dem var en pers för mig, för mannen min gick det däremot i en rasande fart.

Vi byggde även in trappan med tanke på att få mindre damm under trappan. Mannen min åkte och köpte någon billig dörr har jag för mig att det var som han sågade i rätt storlek och målade med samma färg som ribborna målats med.

När vi började renoveringen hade vi ingen aning om hur vi skulle göra med trappstegen, först tänkte vi gjort hela trappan vit.  Blev dock avrådda av en svåger som inte alls tyckte att det var praktiskt att ha vita trappsteg och dessutom skulle den ju behöva slipas då och att ha slipdamm i hela huset var inget jag såg fram emot. Helst ville vi ha något slitstarkt som inte repas med tanke på små kattklor och vi var även rädda för att det skulle bli halt. Börjar ju bli lite äldre he he man vill ju inte riskera att stå på näsan,det är ju lätt hänt menar jag även om man inte är last gammal.

Efter lite letande föll valet på ett tarkett vinylgolv med lite plankkänsla. Lägger man det som golv så är det ett vanligt klickgolv, nu när det skulle ligga i en trappa var vi tvungna att limma fast det.  Vi valde anthracit, svart med lite grå nyanser i här och var, mycket slitstarkt och vattentåligt 369 kr kvadratmetern. Jag måste säga att om jag jämför med hur det var förut med allt katthår som fastnade i nålfiltsmattan så har mitt städliv blivit betydligt enklare, en trasa och trappan är ur torkad på två minuter, helt underbart.

Längst fram spikades en aluminiumlist fast.

  

Helst vill jag fortsätta med hela köksgolvet. Det skulle bli så snyggt, tror jag. Eller kan det bli för mycket av det goda :)?

Hittade inget superbra kort fotografens fel, som är jag själv så ingen att skylla på :) men ni kanske ser att det blivit bättre. Själva är vi så himla otroligt nöjda och när man dessutom gjort jobbet själv känns det extra bra tycker jag.

För övrigt rullar livet på även om det hittills inte varit ett enda dugg bra år för vår del, eller man kan säga att många i vår närhet blivit hårt drabbade. Det har redan hänt så många tråkiga saker som vanligtvis inte ens hänt runt oss under ett helt år förut. Jag vet mycket väl om att vi varit väldigt förskonade här i livet och jag försöker varje dag tänka på hur mycket vi har att vara tacksamma över. Det är märkligt det där för man vet att allt kan hända men när det gör det så känns det ändå så fruktansvärt overkligt och hemskt. Därför blev det lite längre blogguppehåll än vad jag först tänkt mig, men efter tre dagars mer eller mindre konstant gråtande så hämtade även jag mig. Många runt oss har och kommer att ha en tuff tid framför sig och jag är väldigt ledsen för deras skull. Idag blir det dock åter lite roligheter i livet, så snart yngsta pärlan kommer hem skall vi åka in till stan och kika efter balklänning. Hon tar ju studenten till våren. Tänk vart tog alla åren vägen, från en liten skrutta till en mycket bestämd ung dam. Så det troliga är nog att hon bestämmer själv helt och hållet vilken klänning det blir och jag betalar :)
KRAM

Nytt år och Oj,oj så länge sedan

det var jag bloggade, har nästan glömt hur man gjorde :)

Tänkte jag skulle bli lite bättre på det här, åtminstone ett inlägg i veckan. Yngsta dottern fick en ny kamera när hon fyllde som jag troligen inte alls får låna, men idag passade jag på när hon inte var hemma. Jag har ju tänkt fråga om lov sedan en annan dag.  Ville bara pröva hur fotona blev med en riktig kamera, så himla skoj alltså. Tycker bilderna blev betydligt bättre än när jag använder min gamla mobilkamera, riktigt roligt .

Vilka Amaryllis jag haft i jul, så otroligt vackra med massor av stänglar och de har blommat om och om igen.

Nästa gång skall jag visa hur vår trappa blev som vi renoverat i höst.

Hoppas ni har det bra på det nya året. Nu fick vi gäster så det får bli ett litet snabbinlägg idag.

KRAM

Saknar all blomsterprakt

från i somras. En sak till jag saknar även om det krävs mycket arbete, så är det vår stora trädgård på landet. Här hemma i stan har vi ingen att tala om, dessutom känns den mer som besvär än njutningsbar. Tänk så olika man kan känna inför egentligen samma sak fast saken är på olika platser, beror antagligen på potentialen på trädgården.

.

Speciellt eftersom det som trivs allra bäst där är rosor och det har vi gott om och fler skall det bli.

Jag njuter som allra mest av att kunna gå ut i trädgården och plocka in blommor. Älskar att göra små blomsterarrangemang ute och inne. 

Maken har varit uppe över helgen och stängt av vattnet och fixat inför vintern. Han berättade igår att det fortfarande finns blommor som blommor både i trädgården och i växthuset. det är allt synd att man inte kan bo på två ställen samtidigt, det är ju så mycket här i världen man vill uppleva och tycker om.

Även i somras inköptes rosplantor som planterades. Den här rosen Geoff Hamilton hoppas jag verkligen skall trivas, hann bli en riktig favorit.

Jag drömmer om att göra dammen fin med levande fiskar i , en liten bro att gå över, mängder med blommor runt om och en liten bänk att sitta på framför dammen i tysthet. I väntan på att mina drömmar skall förverkligas får vi nöja oss med massor av Näckrosor att njuta av.

En av förra sommarens rosplanteringar som sakteliga verkar ha bestämt sig för att överleva, tack och lov.

Att planera och drömma är väl ändå halva nöjet, som ju absolut passar ypperligt under denna årstid vi har nu.

Hoppas ni alla har haft en fin helg. Igår var jag och yngsta pärlan vid mamma och pappas grav och gjorde lite fint. Det var ju Allahelgonadagen och då känns det ju bra med ett besök vid graven, trots att jag har en enormt lång väg att köra. Fast det gör inte så mycket när man har sällskap av en underbar dotter. Vi stannade till vid Ikea på hemvägen och köpte några återvinningskärl, nu slipper vi ha en enda röra av plastpåsar att hålla reda på. Det ser så snyggt och prydligt ut nere på toaletten nu så det är ett nöje att bara gå in där och kika :)

 KRAM

Snabbt och lätt att slänga på lite färg

i den lilla hallen, sa en väninna till mig när hon var på besök för tre somrar sedan. Jo det gör det troligen för de allra flesta men inte för mig, för mig tar allt väldigt lång tid. Kanske för att jag är tidsoptimist och vill göra så mycket eller också för att jag aldrig gör färdigt en sak i taget.

I somras blev iallafall hallen nere klar och lyser nu i blått och vitt. Telefonhyllan på plats, det var här som mormor Elisabeth hade sin telefon på sin tid.

Jag gav mig även på trappan som skall ha en ljusare blå färg.

Om den är färdig? Nej, inte alls, behövs troligen två strykningar till med färg och lite mer nogrannhet kanske :)

Här kan ni se hallen hur den såg ut för tre år sedan.

Glasburk med servett decoupage som vas, duger fint i stugan

.

Idag har regnet öst ner här i Partille och tydligen skall det komma kopiösa mängder inatt och fram till imorgon kväll. Jag jobbar sent skift imorgon och på fredag för andra veckan i rad. Känner mig lite trött och hängig så i helgen skall jag bara vila mig och försöka bli pigg igen.

En liten somrig bild för idag tycker jag inte alls om hösten, den har visat sig från sin sämsta sida. Ibland längtar jag enormt mycket efter lite varmare dagar, men denna höst har hittills varit fantastisk så dumt att klaga. Hoppas ni har en fin vecka med eller utan regn. 

KRAM

Att göra något man länge velat göra

som att tex öppna en loppis. Det är något jag funderat på i flera år, men inte tagit mig för. Nu är det ju så att båda våra pärlor vissa veckor varit utflugna och det blir väldigt ensamt på landet, trots att det alltid finns att göra och även om det då och då kommer trevliga gäster.

Loppis skylt målad av en pärla.

 Tyvärr har jag inget extra litet hus att husera i , det hade varit betydligt enklare. Nu bar jag lådor ut och in lite då och då, som tur är var vädret verkligen på min sida i sommar. Nästan inte en droppe regn.

  

Man tager vad man haver, en stor plastduk spändes upp över en del av sakerna.

Försökte göra lite fint med dukar och liknande saker på samma plats.

Tre gånger fick jag slutsålt sakerna jag ställde upp på det här bordet, måste vara mitt turbord.

Man är ju alltid lite orolig innan över hur det skall gå, när man öppnar ett försäljningsställe. Jag bestämde att om jag fick tre besök på hela sommaren skulle jag bli glad, det kom tre redan första timmen. Väldigt roligt var det och jag träffade många härliga människor. Bland annat en trevlig man och kvinna från Karlskoga som hade planer på att öppna ett café och samtidigt sälja möblerna som man satt på i caféet. De köpte ett gammalt brunt bord av mig,som nog blir super i vitt och svart. Om det blir någon loppis nästa sommar återstår att se.

Hoppas ni har en härlig helg. Jag har en av mina bästa väninnor här hela helgen och idag har vi gjort stan med massor av shopping och restaurangbesök tillsammans med en annan av mina bästa vänner. KRAM